Äskhult logo

   

Startsidan

 

Mullbänkar och kålgård

 

På 1825 års skifteskarta kan man se att varje gård har en bit avstyckad mark för kålgårdar (dåtidens köksträdgård). Några prydnadsträdgårdar fanns inte hos allmogebonden under den tiden, utan all tänkbar mark som var duglig skulle brukas.
Utanför manhusen finns idag liksom förr mullbänkar (blomsterrabatt) med olika sorters örter. Mullbänkarna gav också ett bra skydd mot golvdrag under den kalla delen av året.

 

Jönsas mullbänk
Foto: Britta Nyström

Kyrkkvast
Foto: Johnny Johansson

 

I Jönsas mullbänk växer här digitalis (fingerborgsblommor), den friskt doftande åbrodden, som användes i kyrkkvasten om söndagarna, malört, vilket var ett bra botemedel mot magåkommor samt den högresta libstickan, som skulle placeras vid ingången för att hålla troll och annat skrômt borta.
Aklejor, liljor och mattram m.fl. är andra vanligt förekommande blommor i byn.

 

Bondbönor
Foto: Johnny Johansson

Rovor
Foto: Johnny Johansson

 

De grödor som sattes i kålgården var rovor av olika slag, bondbönor, ärtor, kål, gulerötter och lök. Det kunde också förekomma örter som kummin och mejram.
När potatisen nådde landsbygden under tidigt 1800-tal sattes den först i kålgårdarna.
Den ersatte så småningom rovor och kålrötter på grund av dess rikliga skörd och lagringsförmåga och sattes senare ute på åkern i stor skala.
Nolor, ”de gamla röda” är en av de sorter som vi odlar här i byn.

 

Nolor
Foto: Johnny Johansson

Blå Kongo
Foto: Johnny Johansson

Upp