Bengts

Bengts gård ligger i byns sydvästra del och är en manbyggnad; ett boningshus och en ladugård. Mangårdsbyggnaden byggdes 1850 och är det senast byggda huset i byn som ersatte en äldre stuga som låg närmare bytorget. Gårdsplanen är gräsbevuxen och söder om ladugården anlades en mindre fruktträdgård på 1940-talet. Sydost om ladugården låg det tidigare ett hönshus.

Bengts gård är uppkallad efter Bengt Pehrsson, som var riksdagsman i början av 1800-talet. Några stenar på gårdsplanen visar var ryggåsstugan låg där han och hans föräldrar bodde.

Det nuvarande manhuset är den yngsta byggnaden i byn och byggdes 1850 av Bengt Pehrssons sex sonsöner. Ladugården däremot, är från första delen av 1600-talet och troligtvis byns äldsta byggnad.

Byggnaden ligger i en sydsluttning. Det gör att den i princip vilar direkt på marken längs med norra sidan, och på en kallmurad grund som är 42-120 cm hög på andra sidan.

1902 sålde Petter huset till sin son Anders Pettersson. Anders överlät 1907 huset till sin dotter Albertina och hennes man Johan August Andersson, Göken, från Gällinge. Johan August kallades för Göken, eftersom han bodde vid Gökenskulle innan han flyttade med Albertina till Äskhult. Deras dotter Hanna blev kallad Göka-Hanna ända tills hon döpte om sig till Hanna Göök.

När Johan August kom hem från Amerika 1914, byggde han till manhuset med en snedtäcka för att göra köket större.

Det var hit som Anna-Lina flyttade tillbaka efter att ha tjänstgjort hos familjen Brogren i Släp i många år. Då bodde hennes svåger Johan August och hans dotter Hanna i Bengts. 

1958 sålde Hanna Göök gården till Göteborgs Stiftsnämnd.

Under sommaren fungerar Bengts manhus som kaffestuga med servering och slöjdförsäljning.

 

{{favourites.count()}}