Hoppa till innehållet
Hoppa till sidfoten
English

Jöns Jönsson x 3

Tre generationer Jöns Jönsson nämndemän hade makten och höll byn i sitt skräckvälde.

I över 100 år bodde tre generationer Jöns Jönsson i Jönsas. Jönsarna var kända för att vara elaka. Värst var tydligen Jöns Jönsson som köpte gården 1734. Folket i byn var livrädda för Jönsarna. De drog minsta lilla sak till tinget och fick alltid rätt i tvistefrågor.

I ett tingsprotokoll från 1744 kan man läsa att en torparepojke från Lilla Äskhult var ute och vallade sin ko när hon råkade komma in på Jönsas marker. Jönsas 13-årige son ”bussade” hunden på torparens ko som blev ihjälstressad och dog.

Torparen vågade inte kräva ersättning men pratade med folk på bygden om det hela. Detta gjorde nämndemannen rasande och stämde torparen till rätten. Och trots att två personer från byn fanns som vittne, vågade de inte vittna på tinget utan torparen fick istället betala hela rättegångskostnaden.

14 år senare kom den 18-åriga pigan Anna Andersdotter från Göttas till kyrkan och satte sig i den kyrkbänk där Jönsarna brukade sitta. Den tillhörde egentligen hela byn, på den tiden hade varje by sin egen kyrkbänk. Då kom nämndemansdottern från Jönsas, som tyckte sig vara förmer än Göttatösen, fram till bänken och säger till Anna att flytta på sig. Då svarade Göttatösen Anna:

- Vem ska ja' tocka mej för?

Hon knuffade till Jönsas nämndemansdotter så att hon hamnade i knäet på en som satt bredvid.

Då det inte var tillåtet att bråka i kyrkan, stämde nämndemannen från Jönsas Göttaflickan för att ha stört kyrkofriden, trots att prästen inte ens hade påbörjat mässan.

Hon dömdes till att betala höga böter. Men eftersom hon inte hade råd med detta och var ”klen till växten och för övrigt svag och medellös”, förvandlades böterna till 16 dagars fästning på vatten och bröd. Även det var ett fruktansvärt hårt straff.

{{favourites.count()}}