Nils Brogren 1913-2012

Med en envis och enträgen drivkraft räddade han Äskhult för eftervärlden. Tack Nils!

Nils var som en son i byn, fast han var född och uppvuxen i Släp. Det var egentligen Anna-Lina som väckte Nils intresse för Äskhult.

Anna-Lina jobbade från början av 1900-talet hos Nils Brogrens föräldrar och därefter hos hans farmor i Släp. Nils hade åtta syskon och fick som näst yngst den omtänksamma Anna-Linas omvårdnad.

Anna-Lina berättade ofta om sin gamla by och uppmuntrade Nils att samla på gamla prylar, ett intresse som hon insåg att han hade redan i tidig ålder.

När Nils farmor dog 1929 flyttade Anna-Lina hem till Äskhult igen. Hon flyttade in till sin systerdotter och svåger i Bengts.

Sommaren 1930 tog Nils, då 17 år gammal, sin cykel upp till Äskhult för att hälsa på Anna-Lina. Hon visade honom byn där han fick träffa alla grannarna. Han blev helt betagen av denna gamla fina by och cyklade sedan flera gånger varje sommar de tre milen upp till Äskhult. Han blev så bekant med alla grannar att de kallade honom Anna-Linas ”pöjk”.

Nils insåg vilket värde byn hade för eftervärlden. Hans envishet och kunskap är den starkaste anledningen till att vi har byn kvar som kulturreservat. Det är också hans fantastiska minne som har gett oss det mesta av alla fina historier vi nu kan berätta om byn.