Byggnadsvård

Här kan du läsa byggnadsbeskrivningarna om de olika husen och vilka renoveringar som har gjorts de senaste åren.

Boningshusen, eller manhusen, har alla en gång i tiden varit ryggåsstugor med torvtäckta tak, liksom Jönsas manhus som flyttades till Äskhult på 1970-talet.

Dessa små och enkla stugor har, allt efter tidens gång, förändrats till de framkammarstugor som de är idag på grund av ombyggnader eller bränder. Byggnaderna har aldrig varit målade.

 Karta över byn

 

Bengts

Bengts gård ligger i byns sydvästra del och är en manbyggnad; ett boningshus och en ladugård. Mangårdsbyggnaden byggdes 1850 och är det senast byggda huset i byn som ersatte en äldre stuga som låg närmare bytorget. Gårdsplanen är gräsbevuxen och söder om ladugården anlades en mindre fruktträdgård på 1940-talet. Sydost om ladugården låg det tidigare ett hönshus.

Bengts gård är uppkallad efter Bengt Pehrsson som bodde på gården från 1785. Han tillhörde bondeståndet, var riksdagsman och ansedd som en av dåtidens kunnigaste odalmän i norra Halland. Bengt satt i riksdagen 1809, 1812 och 1815.

Det nuvarande manhuset byggdes av Bengts sonsöner 1850.

Bengts manhus är byggt i knuttimring och har en gråstensmurad eldstad med bakugn. Det oeldade rummet innanför stugan kallades häbbar, liksom de gamla ryggåsstugornas loftstillbyggnader. I häbbaret står en inbyggd säng och vid sängens gavel finns ett mjölkaskåp där man ställde in mjölken i långa träfat för att gräddfalla.

Manhus

Byggnaden är en framkammarstuga i 1 ½ plan och byggd i timmer på kallmurad stengrund. Huset är brädfodrat med omålad locklistpanel och inklädda knutar. Taket är täckt med enkupigt lertegel och har en svagt utkragad skorsten med skotthallar.

Byggnaden har hängrännor av trä utmed långsidorna. Samtliga dörrar är plankdörrar. Fönstren är genomgående tvåluftsfönster, tre rutor höga, utom på västra sidan där man 1920 ersatte det gamla tvåluftsfönstret med ett treluftsfönster, tre rutor högt. I varje gavelröste finns dessutom ett litet tvåluftsfönster som är två rutor högt.

Denna byggnaden är inte öppen för besökare, utan används som personalutrymme.

Ladugård

Ladugården är byggd i skiftesverk på kallmurad stengrund. Gavelröstena och fähusets västra sida är brädfodrade med lockpanel. Logen har skjutluckor både på västra och östra långsidan. Intill fähusen finns en låg plankdörr. Fähuset har också ett litet fönster. Ladugårdens tak bärs upp av en mesulakonstruktion, mittstolpar som bär upp takkonstruktionen och är täckt med halm.

Stall

Stallet är byggt i skiftesverk på kallmurad stengrund. Halmtaket bärs upp av en mesulakonstruktion. Två enkla plankdörrar leder in till stallet och en dubbeldörr leder in till vagnslidret.

Jönsas

Jönsas gård består av ett manhus och en ladugård. Manhuset flyttades dit 1970 från gården Timmerås i Förlanda. Det äldre bostadshuset hade brunnit upp år 1953.

Nordost om gården finns en mindre fruktträdgård. Förr var det bara Jönsas gård som hade en fruktträdgård, eftersom de andra hade kålgårdar.

Nämndeman Jöns Jönsson köpte gården 1734, men namnet Jöns förekommer redan som ägarnamn på 1600-talet. Nämndemannen skulle ha varit ondsint och ställt till med otrevligheter inte bara i byn utan i hela socknen.

Manhus

Byggnaden är byggd i timmer på kallmurad stengrund och utgörs av en ryggåsstuga med två häbbare. Fasaden är klädd med stående locklistpanel, förutom den norra, och har inklädda knutar. Häbbarnas gavelrösten mot stugan är klädd med fjällpanel. Stugans tak är täckt med torv och har en hög, något utkragad, vitmenad skorsten med skotthallar. Häbbarnas tak, som troligen har varit täckt av torv, har nu enkupigt lertegel. Samtliga dörrar är plankdörrar.

Ladugård

Ladugården är byggd i skiftesverk på kallmurad stengrund med timrat fähus och stall. De ursprungliga knutskallarna har skurits bort och fasaden har klätts med brädpanel. Taket, som lades om 1932, är täckt med spån. I ladan finns ett tröskverk och utanför den norra långväggen, finns en stående tröskvandring som köptes in 1892 och var byns första.

 Karta över byn

Göttas

Göttas gård ligger i byns sydöstra del och är kringbyggd av manhuset, stallet, ladugården och jordkällaren. Bakom stallet finns en mindre fruktträdgård.

Gården var en ryggåsstuga med torvtäckt tak innan manhuset byggdes om 1731 och fick sitt nuvarande utseende.

Gårdsplanen är belagd med stora flata stenar och på en av dem finns inristat JALSE Johan Albin Larsson 1883. Man vet att Amund Andersson ägde gården från 1632. 1755 säljs gården till Anders Persson från Gödatorp i Gällinge och den fick då namnet Göttas.

En av de först kända personerna, med anknytning till Göttas, var kammarpigan Kirstin Eriksdotter, som i mitten på 1700-talet halshöggs på Älvsborgs fästning för barnamord.

Manhus

Byggnaden är en framkammarstuga i 1 ½ plan och byggd i timmer på kallmurad stengrund. Huset är brädfodrat med omålad locklistpanel och inklädda knutar. Taket är täckt med enkupigt lertegel och har en svagt utkragad skorsten med skotthallar. Fönstren är tvåluftsfönster som är två rutor höga, förutom västra gavelfönstret som är tre rutor högt. Fönsterbågarna är vitmålade. Gårdssidans fönster har vitmålade omfattningar men saknar fönsterfoder. Byggnaden har hängrännor av trä utmed långsidorna.

Ladugård

Göttas ladugård byggdes 1726 i skiftesverk på kallmurad grund. Östra och västra gavelröstet är brädfodrat. Taket bärs upp av en mesulakonstruktion och är täckt av halm. Ladugården har två logportar mot gårdsplanen och en liten enkeldörr som leder in till fähuset.

Stall

Stallet är byggt på kallmurad stengrund i skiftesverk med brädfodrade gavelrösten. Taket bärs upp av en mesulakonstruktion och täcks av halm. Mot gården finns två enkla bräddörrar samt ett mindre fönster. Stallet har fortfarande kvar delar av den äldre spiltindelningen och det gamla stengolvet.

Jordkällaren

Jordkällaren är byggd i sten med metertjocka kallmurade väggar. Den har en påbyggnad i timmer och en tillbyggnad som är byggd i skiftesverk och som rymmer redskaps- och vedbod. Taket har ursprungligen varit täckt med halm, men i mitten av 1940-talet lades det nuvarande spåntaket.

 

Renoveringar

2004

Under 2004 lades ett nytt halmtak på Bengts lada. I ett av utrymmena gjordes också ett stampat jordgolv.

Derras svinhus som lutade kraftigt riktades, liksom stommen på Göttas stall som också fick ett nytt halmtak. De sönderspruckna takspånen på hôggehuset, svinhuset, ersattes med nya åt söder. Derras svinhus ska fungera som stall igen.

Vår museibonde Thomas vill använda byggnaden till sina två arbetshästar. De nya foderluckorna och spiltorna är på plats. Delar av huset är numera omgjort till hönshus och det har byggts en grishydda under stensockeln åt norr.

2007

Kaffestugan i Bengts manhus fick en ansiktslyftning. I köket låg en gammal plastmatta på golvet som inte passade in i miljön. Till allas glädje hittades ett trägolv med breda plank. I stugan sattes det upp nya tapeter och den ursprungliga färgsättningen på snickerierna återskapades. Man gjorde noggranna skrapprov med kniv innan kulörerna bestämdes.

2006 byttes ytterklädseln ut åt väster på Derras manhus på grund av rötskador. Då upptäckte man också att fasadbeklädnaden åt söder var dålig. Hela gaveln har därför fått helt nya klädselbrädor. Köksdörren på baksidan har fått sina diagonala brädor utbytta mot stående och dörren har därmed fått ett utseende som motsvarar hur den sett ut en gång i tiden.

Derras ladugård, som ligger mitt emot manhuset, är byggd i skiftesverk och är en känslig konstruktion som började få sättningsskador. Under sommaren plockades delar av den ner för att man skulle få bukt med vandrande stockar. Ladugården ska så småningom kunna användas i pedagogiskt syfte för att visa hur djuren bodde och stod stallade.

Utöver allt detta, gjordes enklare underhållsarbeten som att måla fönster, rensat växter längs husgrunderna och mycket annat.

Händer i Äskhult