Kålgårdar och mullbänkar

I Äskhults by får du en helhetsupplevelse av hur livet såg ut i en bondby under tidigt 1800-tal.

Runt bykärnan och gårdarna hittar du den hushållsnära odlingen. I kålgårdarna och mullbänkarna odlas flera olika nyttoväxter som troligtvis fanns i Halland under 1800-talet.

Idag har vi en trädgårdsmästare som jobbar heltid under säsong för att vårda, förvalta och återskapa Äskhults grönytor. Det som odlas används i vårt pedagogiska arbete och är en viktig del i caféets utbud.

Kålgården

De växter som odlades för dagligt bruk låg ofta nära gårdarna i inhägnade ytor. De kallades ofta kålgård, humlegård eller trädgård. För att hålla djuren borta från gårdens grödor var det viktigt att hägna in odlingarna. Därför följs namnet av ordet gård.

Vad bönderna odlade under 1700–1800-tal är tyvärr inte så väldokumenterat. Men ny forskning ger mer information om vilka köksväxter som fanns i kålgårdarna. Det var olika kålstorter som vitkål, grönkål och kålrot, men även morötter, palsternacka, lök, bondbönor och ärtor. Man odlade också kryddväxter som dill, trädgårdsmålla och persilja.

Mullbänken

En mullbänk är jord som skottas upp mot husgrunden för att vara ett skydd mot golvdrag. Men den kan också ha andra funktioner som sittplats eller odlingsyta.

I Äskhult odlas örter och andra nyttoväxter i mullbänkarna. Växterna används i husapoteket för att lindra eller bota, eller för andra nyttor till livet i byn.